Hur jag fick mitt liv tillbaka.

Jag tappade bort mig själv, gjorde allt i min makt för att vara människor som aldrig blev nöjda till lags. Jag gjorde så många val och gick med på att bli behandlat på sätt som stred rakt mot alla mina egna principer och till slut fanns knappt något av mig själv kvar. Det nådde sin kulmen i våras och jag tog en paus från allt. Det gör så otroligt ont att erkänna att man blivit och blir dåligt behandlad. Det är så skamfullt, liknande en våldtäkt. Banne mig det är en våldtäkt, på mitt arbete, på min kompetens. Långsamt kom jag tillbaka för att i november förra året bli kapad vid fotknölarna än en gång. Då fick jag nog men istället för att klandra mig själv och bli ledsen blev jag arg. Så arg. Jag sa ifrån och i fredags sa jag ifrån igen och då kom jag tillbaka. Jag fick tillbaka mig själv, min självrespekt och framförallt mitt liv. Nu är jobbet snart ett minne blott och jag har redan påbörjat något nytt och spännande. Det sägs att alla erfarenheter är bra erfarenheter och från denna har jag inte bara fått ett par riktigt fina vänner jag har även lärt mig hur lätt det är att tappa bort sig själv i viljan att duga och vara alla andra till lags. Det tänker jag inte göra igen.